Energi, sjöfart och skog - kommer oljepriset tanka eller skena? Argument för eller mot! Är datacenters framtidens padelhallar? Lever vi i en nymerkantil värld, Napoleon och Trump lika som bär? Oavsett, här är min portfölj!

Jag har ägt bolag i ovan sektorer under ett bra tag, dock inte sammanfört dem till en portfölj. Det bygget påbörjades under hösten, det beror på ett flertal orsaker. 

Förbrukning av energi i olika former kommer med all sannolikhet öka under lång tid framåt, knäckfrågan är vilken typ av energi som det är klokast att investera i.

Sjöfart är ofta men inte alltid, sammanlänkad med energi, samma sak gällande pappersindustrin.
Utöver det har jag ett behov av att renodla min utdelningsportfölj, "Sedelpressen", i praktiken blir detta en ytterligare utdelningsportfölj.

Målet är i första hand är inte värdestegring, utan snabb och hög direktavkastning, på bekostnad av aktiernas stabilitet. Innehaven ger utdelning varje månad eller kvartal, ett fåtal med utdelning en eller två gånger per år.  

Lever vi i en ny ekonomisk era?

Jag kommer beröra merkantilism utifrån oljans pris, merkantilism som idé och vad dess praktiska betydelse är, kanske inte känns direkt mainstream, men är mer aktuell än vad vi kan tro.

Historien går inte igen, men väldigt mycket av det som sker idag har skett innan, för mig börjar det bli allt mer uppenbart att vi klivit in i en tid som präglas av intressesfärer, där den starkes makt gäller och äldre tiders ekonomiska teorier har fått en renässans.

Merkantilismen var en ekonomisk doktrin som präglade Europa från 1500- till 1700-talet, och syftade till att maximera en nations rikedom genom statlig kontroll över handel, export och resurser. Den byggde på tanken att välstånd är en begränsad resurs, där överskott på export (särskilt guld och silver) var nyckeln till makt, medan import begränsades genom tullar och monopol.

Känns det igen?

Kolonialismen och dess rovdrift på både människor och råvaror var en del av merkantilismen, men levde för all del även vidare i en allt mer liberal värld.

Mest känd är Napoleons merkantila politik, kallad kontinentalsystemet, som blev en del av Frankrikes krigsföring.

Napoleons kontinentalsystem, infördes 1806, var en ekonomisk blockad mot Storbritannien som syftade till att isolera fienden genom att förbjuda import av brittiska varor i hela det europeiska fastlandet under fransk kontroll. Systemet inspirerades av merkantilistiska idéer om handelsbalans, men det ledde istället till smuggling, stigande priser och missnöje bland allierade stater som Ryssland och Preussen. Det försvagade dock inte Storbritannien nämnvärt, utan bidrog snarare till Napoleons egna ekonomiska problem och splittrade hans allians. I viss mån kan vi säga att det ledde det fram till Napoleons invasion av Ryssland och i praktiken Frankrikes militära nederlag. En tydlig motreaktion blev därefter Adam Smiths ekonomiska teorier som grundlade den moderna synen på frihandel och marknadsekonomi. Därefter har både kommunistiska och fascistiska stater mangrant utmanat Adams Smiths teorier, och allt som oftast därefter havererat både politisk och ekonomiskt. Sverige under efterkrigstiden kan ses som det kanske mest lyckade exemplet på ett land som genomförde en kompromiss mellan inhemsk protektionism och utrikeshandel baserad på frihandel. Det möjliggjordes genom det organiserade samarbete som skedde mellan stora kapitalägare, exempelvis familjen Wallenberg, och den reformistiska arbetarrörelsen, kanske kom det till utryck allra mest genom den solidariska lönepolitiken och dess innan i Saltsjöbadsavtalet.

Oljepriset vara eller inte vara?

Idag står två läger och strider om olja kommer öka i pris samtidigt som om ett flertal faktorer talar för att oljepriset kommer ligga still eller till och med sjunka.

Lyssnar du på en del av de som sysslar med teknisk analys för råvaror, vilka ofta umgås med experter på ädelmetaller så finns en tydlig uppfattning om att oljepriset skall upp. De sysslar ofta med alla råvaror, utöver det så är energikostnaden för att bryta ädelmetaller i en gruva en viktig del av kostnaden. Därför fokuserar en hel del av dessa snubbar väldigt mycket på priset av olja, i dubbel bemärkelse, lägg till att många av dem är äldre och inte direkt positiva till förnybar energi, exempelvis Rick Rule. 

Ta en titt på In it to win it (väldigt bra youtubekanal för teknisk analys och råvaror) eller annan valfri miners kanal, där förs dessa resonemang allt som oftast. Som i så många andra fall leder en hel del snack till rundgång och bekräftar varandras tes tills det blir en sanning. Jag har skrivit om det innan, läs mer om börsens kannibaler HÄR.
  

Många makroekonomer och Trumpspanare menar det motsatta, de hävdar oljepriset kommer bibehållas och på sikt sjunka. Ta en stund och lyssna på ett avsnitt av Ekonomiekot extra om du vill ta del av deras argument, se länk nedan,

Ekonomiekot Extra om Venezuelas olja

Så som jag ser det är de huvudsakliga argumenten, för och mot, sammanfattade nedan. Självklart kan krig eller en kontrarevolution som äger rum i Iran just nu, alltid påverka priset. Nedan handlar mer om långsiktiga trender även om Rysslands krig i Ukraina nämns:

Argument för att oljepriset stiger:

Användningen av el ökar när AI utbyggnad sker, el produceras fortfarande i stor utsträckning av fossila bränslen.

Förbrukningen av olja minskar inte utan ökar varje år. En topp i oljeanvändningen prognoserar ske först om fem år, i vissa fall än längre. 

Oljan har ett historiskt lågt pris, det är rimligt att råvarucykeln gör att priset tar fart uppåt igen.

Vid ett (Brent) pris runt 50-60 dollar, minskar investeringarna och en del fyndigheter blir olönsamma, det leder till ett minskat utbud vilket i sin tur leder till ökat oljepris.

Samma argument som förs om ädelmetaller gäller även här, fyndigheter tar tid att upptäcka och exploatera, sker en ökad efterfrågan så tar det tid att öka utbudet (pumpa upp mer olja och sälja), det kan därför leda till en ny oljeboom. Därför bör du investera nu innan det tar fart.

Kriget i Ukraina och handelshinder mot Ryssland fortsätter. 

Argument mot ökat oljepris:

Utbudet av olja är rekordstort, det håller ner priset trots ökad efterfrågan

Det är sant att efterfrågan på olja beräknas öka framåt och bibehållas i minst fem år innan efterfrågan sjunker pga av andra energislag, det påverkar ändå inte priset. Nya ickefossila energislag ökar, vilket ihop med det stora utbudet av olja dämpar priset.

Trump agerar med kraft för att hålla nere oljepriset för att hålla nere den amerikanska inflationen och ge lägre priser till hårt prövade amerikaner. Trump reglerar oljemarknaden genom att tvinga allierade i Opec att låta oljekranarna flöda, gör Venezuela till en vasall för att kontrollera landets oljetillgångar (som märk väl knappt kan exploateras pga. av det låga oljepriset).

Trump bedriver en nymerkantilistisk politik där kontroll över råvaror och handel är nummer ett. Drill baby, drill handlar om amerikaners rätt till att exploatera och kontrollera alla naturresurser, allt annat, inklusive klimatets påverkan är WOKE och liberalism. Det kommer fortsätta driva ner priset. 

Fred i Ukraina kommer frigöra Ryssland från handelshinder, oljan kommer flöda ut på världsmarknaden. Ryssland, skuldsatt efter ett förödande anfallskrig kommer inte ha råd att inte försöka sälja all olja (och gas) som landet producerar även om det påverkar oljepriset.   

Satsningen på AI kommer leda till halt, mängden datacenters som byggs är verklighetsfrämmande, framtidens datacenter är våra nya padelhallar. Därför försvinner behovet av att utöka energiproduktionen.

Bara för att en råvara är billig, behöver det inte betyda att den med automatik kommer öka i pris.

Min slutsats?

Det beräknas ta minst fem år innan efterfrågan på olja sjunker, yielden är fortfarande skyhög. På sikt talar allt för en minskad efterfrågan, om inte annat för den är ändlig. Flera av de största oljeproducenterna i Arabländerna använder en allt större del av sin egen energiförbrukning med hjälp av förnybar energi.

Stora oförutsägbara händelser som en ny pandemi, ett teknisk genombrott, en naturkatastrof eller en långvarig lågkonjunktur kan påverka energipriset generellt. 

Att som Trump tvinga marknaden till att frångå marknadsekonomiska grundprinciper som utbud och efterfrågan lyckas sällan i det långa loppet. Ofta leder det istället till obalans i prissättningen, fråga alla regeringar, höger som vänster, som ägnat sig åt prisreglering för att höja eller sänka priser. Resultatet leder oundvikligt till en svart marknad om det uppstår brist eller att företag röstar med fötterna och slutar producera det som regleras till olönsamhet. Trump med kraft utifrån USAs styrka, försöker nu undgå det, inte genom dikterad prisreglering men indirekt genom att öka utbudet. Effekten kommer förmodligen bli densamma, kanske kortvarig, men hur länge är svårt att förutse.

Oavsett så har olja och gasproducenter en stor fördel framför andra råvaror, de genererar en mycket hög direktavkastning.
Utifrån det kommer jag acceptera att aktiernas värde förmodligen kommer falla eller förbli horisontell ett tag till, köp får ske när marknaden vollar. Utdelningen kommer betala en hel del av min parkering och jag missar inte en positionering i en eventuell uppgång. 

Det är även troligt att fonders krav på ESG kommer klinga av om nuvarande trend håller i sig, bisarrt nog samtidigt som klimatförändringarna blir allt mer omfattande och svåra att förneka, men om det sker leder det till en uppvärdering av bolag som har fossila råvaror som affär.

Vi ser redan nu att laddbara bilar står för en majoritet av nybilsregistreringen i Sverige, frågan är hur lång tid det tar innan elektrifieringen når de tunga fordonen, jag tror det är närmare än vad vi tror. Oavsett kommer olja användas även i framtiden till plast och i kemisk industri, gas med all sannolikhet under längre tid till uppvärmning. En så stor del av världens oljeproduktion går till personbilstrafik, elektrifieringen kommer garanterat påverka efterfrågan på olja.

Jag kommer därför fortsätta handla energiproducenter och nätägare, olika typer av producenter av olika slag och av olika skäl. Olja och gas är nu relativt undervärderade, och spås falla ytterligare för att därefter stiga när efterfrågan möter ett minskat utbud, kanske sker en sk squeeze och priset kommer dra rejält, eller så sker en långsam prishöjning då ett lågt olje- och gaspris inte stimulerat till prospektering av nya fyndigheter och Trumps energipolitik faller på sin egen tyngd.

Om oljepriserna ökar kommer även fraktrater höjas (vilket förvisso inte behöver betyda högre vinster) och kringom tjänster generera mer vinst. Då jag även har ett mindre spel på skog i portföljen skall det sägas att högre energipriser kommer slå mot den branschen. Därför äger jag än så länge bara Holmen som delvis har egen energiproduktion.
 
När en vapenvila i Ukraina utlyses och exportrestriktioner på Ryssland hävs, borde råvarupriset på skog minska kraftigt och gynna svenska skogsbolag, kanske sänker det oljepriset, något som också gynnar energiintensiva bolag som pappersbruk. Därför kan det tyckas att mitt spel i portföljen är lite dubbel, att jag satsar på två hästar samtidigt, ja så kan det bli. 

Kanske är 2020-talet decenniet som fasar ut fossila bränslen för gott och en stor del av min investering blir därför värdelös. Tro mig, ingen skulle bli gladare för det än mig i så fall, det skulle vara värt varje tappad krona, men tillåt mig tvivla.
Min förhoppning är att vi snabbare kommer fram till en bra lösning för att lagra förnybar energi, det är den största "gamechangern" istället för politiken och kraftbolagens allt mer dyra och märkliga sätt att tvinga fram en mer spridd elförbrukning över dygnets timmar.

Nätägare, elproducenter och sjöfart

Det låter som mitt spel mot energi i första hand handlar om oljeindustri, så är det inte. Producenter av energi oavsett energislag (fossilt, förnybart, kärnkraft) och nätägare är första prio gällande nyköp. Jag har även en ambition att öka mitt ägande bland nätägare i Europa, då de har en relativt hög vallgrav. I dagsläget är mitt största innehav bland nätägare finska Fortum som även producerar energi, Vattenfall äger jag som medborgare i Sverige och betalar extrema nätavgifter till mig själv varje månad... Nätägarna har dock stigit rejält i pris det senaste året, kanske fel tid att öka nu.

Portföljen har även ett stort antal rederier, med exponering mot flertal områden, olja, likväl som frakt av olika typer av bulk. Sjöfart är en stor del av min portfölj, en mer detaljerad beskrivning av mina tankar kring den delen får ske en annan gång.

Eventuella innehav av uran eller miners i den branschen kommer finnas i min andra portfölj "Heavy Metal" som du hittar HÄR.

Förväntat vikt sett till totalportfölj är ca 15-20% med ett snitt på direktavkastning runt 11%.

Energi, sjöfart och skog

Innehåll uppdateras om nya bolag införskaffas (14 jan/2026)

Energi 

ABL Group Aker Solutions BW LPG BW Offshore Limited Deep Value Driller DOF Group DNO Freehold Royalties InPlay Oil Odfjell Drilling Odfjell Technology Orrön Energy Panoro Energy Paratus Energy Services SED Energy Holdings Source Rock Royalties Ltd Vår Energi Whitecap Resources Inc

Sjöfart (frakt)

2020 Bulkers Flex LNG Hafnia Himalaya Shipping Höegh Autoliners Klaveness Combination Carriers MPC Container Ships Odfjell B SFL Corp Solstad Maritime Stainless Tankers Stolt-Nielsen Wallenius Wilhelmsen

Pappersindustri 

Holmen B

Elproduktion & Distribution

Clearway Energy A E.ON Enel S.p.A. Fortum