Idag kom en fin artikel i Dagens Industri som beskriver svårigheten att ägna sig åt stockpicking och svårigheten att slå index. Med jämna mellanrum kommer artiklar ut som stödjer tesen om att diversifiering och index är ett som slår skicklighet och tur i det långa loppet.
Jag har skrivit om det själv i ett flertal antal inlägg, som ett av skälen till att jag diversifierar och alltid själv helst vill ha avkastningen genom DA istället för ge bolagen makten att slarva bort det. Resultatet är hämtat från Hendrik Bessembinders forskningsrapport "One hundred years in US stock market".
Av nästan 30 000 studerade aktier förlorade medianaktien pengar, och drygt hälften av alla aktier gav sämre avkastning än statsobligationer.
Endast en mycket liten andel av alla aktier stod för i princip hela den positiva avkastningen på börsen, medan den stora majoriteten av aktierna tillsammans gav ungefär samma avkastning som korta statsobligationer.
De allra bästa aktierna ensamt skapade hälften av all förmögenhet som aktiemarknaden genererat under perioden.
Slutsatsen är att långsiktig framgång på börsen bygger på extrem koncentration till ett fåtal vinnare, vilket gör bred diversifiering via indexfonder till det mest rationella valet för de flesta investerare.
Själv ägnar jag mig åt sektorallokering med stockpicking, men med ett fokus på att nästintill alltid plocka hem direktavkastning istället för ENBART tillväxt. Rätt eller fel så visade studien till att index, dvs diversifiering är det som slår alla kloka gummor och gummor på sikt. Själv skrev jag om liknande HÄR om hundralappen som försvann.
Vad har jag gjort sen senast?
Jag har fortsatt försöka hålla mig från köp, det som flutit in har gått till minska hävstång, de få affärerna har varit att öka i Ellington Financial, en amerikansk REIT som jag ägt i många år, allt för sent efter en tillfällig dipp, och köp av, kanske förtidigt, i en annan dipp som inte ännu inte bottnat, Axfood som jag köpte lite mer av idag.
Utöver det har jag ökat i Canadian Banc Corp via SAVR, även övertalat flera andra familjemedlemmar att handla (håller tummarna). Mina gamla köp på Avanza snittar 47% upp i värdeökning (detta för en högavkastande cc fond!), lägg till det en skyhög månadsavkastning. När jag handlade på SAVR såg jag även att courtage tillsammans med valutaväxling var bättre än Montrose gällande kanadensiska aktier, utöver det så går inte aktie/fonderna inte att handla där längre pga av tolkningen av Priip (samma tolkning gör Nordea, om jag förstått det rätt, gör). Jag kommer därför lägga allt nysparande rätt in i SAVR, tack för det, jag har gott om "förbjudna" Kanadickutdelare jag vill öka i! Enda nackdelen mot Montrose som jag hade som favvo, är återbetalningen av den utländska skatten kommer senare, och, ja just det, appen på android hänger sig ofta som bara h-vetet!
Swingaktier
Axfood brukar få agera swingaktie med jämna mellanrum, av samma anledning såldes nästan hela innehavet i Bilia, även den säljs o köps mellan varven. Bilia är en intressant aktie, hög DA för att vara svensk och skulle kunna få en rejäl uppsida utifrån om elbilsförsäljningen tar fart igen pga av höga bränslepriser. Vid en ny regering i höst så är det inte omöjligt att subventioner kommer införas som skulle kunna gynna nybilsförsäljning av elbilar. Även om det nu regnar pengar över svenska medborgare, så tror jag att den rådande världsordningen inte gynnar optimism och därför konsumtion. Ett skäl till sälj var att jag var i behov av ökad likviditet och att den tillfälligt ligger cykliskt högt. Såg nu att DI köprekat den, eftersom det var Ulf som gjorde det, så känns min försäljning vältajmad !;)
Utöver har de senaste årens reformer framförallt gynnat de med höga inkomster, all ekonomisk forskning visar att breda reformer med spets mot de med lägst inkomster och människor i en ålder där det finns ett stort behov (en fattig förälder har större köpbehov än en välbeställd äldre som redan hunnit köpa en en del kapitalvaror) är det som ökar den svenska konsumtionen. Att minska a-kassan kanske ökar incitamentet att söka jobb, men om inget jobb finnes så minskar konsumtionen då den som är mest utsatt får mindre pengar att röra sig med.
Inte förrän reformer av den kalibern sker, kommer den svenska konsumtionen öka, vi som är välbeställda kommer fortsätta att lägga pengar på hög som smätts till oss. Må så vara väl (för mig mfl), men det ökar inte den inhemska konsumtionen som skulle kunna sätta fart på de svenska småbolagen, speciellt de som är riktade mot konsumentmarknaden! Därför kan en mer generös politik mot de mindre bemedlade faktisk ge ökade inkomster till de som äger aktier eller företag, fördelningspolitik missgynnar inte med automatik de som äger kapital.
